Landsbygdsintervju

Vid halv-fem-tiden i fredags morse åkte jag till busstationen för att resa till en liten by norr om La Paz där jag skulle göra intervjuer för min uppsats. Med på resan var Kawsays La-Paz-koordinatör Justo och hans femårige son Pedro.
Efter en del strul (bussen gick från annat ställe så vi fick jaga efter den i minibuss genom hela El Alto) kom vi till slut iväg och kom på eftermiddagen fram till Muyapampa som ligger på ca 4300 m höjd sydväst om en ort som heter Charazani. På grund av höjden är det jättekallt (-15 grader på natten och plusgrader bara i solen, inte blir det mycket bättre på sommaren heller)
Det är ett område där många talar Quechua (till skillnad från runt omkring där man mest pratar Aymara) och eftersom väldigt få gått i skolan pratar de sällan spanska också. Man lever av sina alpackas och eftersom dessa helst betar på ännu högre höjd, har många en stuga även uppe på bergstoppen och kommer bara till byn när det är fest, marknad eller annat.
På grund av detta kom det tyvärr bara ett mindre antal kvinnor till seminariet jag och Justo bjudit in till så jag fick inte ihop mer än 5 intervjuer, men det var ändå mycket givande.
Vi bodde hemma hos en väldigt engagerad och härlig familj: Petrona, Simon och deras 6 barn (varav de flesta var uppe i bergsstugan och passade alpackorna) som drev en byaskola med alternativ pedagogik för vuxna som inte haft möjlighet att gå i skolan. De träffades ett par gånger i månaden och fick lära sig hur man driver vinstdrivande projekt, om sina rättigheter som ursprungsfolk och annan viktig kunskap.
På söndagsmorgonen sade vi adjö till alla och gick till fots upp till ca 4600 möh och en väg där det gick lite fler bussar (till Muyapampa visste man aldrig riktigt när nästa buss skulle komma för var den full i byn innan åkte den en annan bättre väg). Efter bara en timmes väntan kom det en buss till Charazani vilket var 2 timmar norrut. Där kunde vi köpa biljetter till bussen mot La Paz som skulle gå kl. 6 på kvällen. Hela dagen tillbringade vi alltså i Charazani där vi åt god lunch och sen badade i de varma källor som låg lite utanför stan. Det var underbart att bli ren för i Muyapampa hade det varit så kallt att vi inte ens ville tvätta oss i ansiktet och att bli varm ända in i märgen.
Tyvärr blev vi lite väl varma så vi hade lagt en del av våra varma kläder i packningen på taket och frös sen ganska rejält på bussen och därför sov jag ingenting utan var ganska trött imorse efter att ha kommit hem vid 2-tiden och sen blivit väckt av Fjonk vid halv sex.