Olof fyllde år även i år.

I helgen åkte vi ned till Coroico i halvdjungeln för att fira Olofs födelsedag. Vi bodde på ett trevlig hotell med pool och lekplats, men det var lite klurigt att komma dit eftersom vägen hade regnat bort och vi fick köra en ganska lång omväg. Det gick dock att gå förbi raset så på söndagen gick vi vägen mot stan och stannade halvvägs på en vegetarisk restaurang där man satt i en lummig trädgård och åt god mat, framförallt den hemgjorda glassen till efterrätt var god så vi beställde flera portioner i olika smaker.
I present fick Olof bland annat ett fiskespö som vi provade på ett lustigt ställe på vägen hem. Det var ett slags hotell ute i skogen som inte verkade ha några gäster, bara en massa släktingar och som byggt en pool nere vid floden med mindre rent vatten. Vi fick dock gå ned till floden därifrån och försöka fiska men då det var strömt och vi inte hade så mycket till bete, fick vi inte en endaste forell.
Då vi inte lät Fjonk bada i varken flod eller pool, åkte vi till ett finare hotell i närheten där han simmade i poolen tillsammans med en engelsk pojke i nästan samma ålder medan vi åt middag vid poolkanten och njöt av kvällen.
På grund av den nya vägen de nyligen invigt skulle det sen bara ta 1,5 timme hem, men dimman var tjock som mjölk så vi såg ingenting och fick krypa fram och kom därför hem ganska sent.

Upplopp och oro

Det började successivt, eskalerade när jag var mer intresserad av pepparkaksbak och julklappinköp än av politik och blev till en kris när vi semestrade utan tillgång till internet, teve eller tidningar.

Det som har hänt är att tiden för Evo Morales att bevisa att han kan ena landet har gått ut.

Det började i oktober då Evo, i ett försök att ge ursprungsbefolkningen och de fattiga positiv särbehandling, när den nya konstitutionen nu skrivs, försökte få igenom att beslut ska kunna fattas med enkel majoritet istället för rådanse 2/3 majoritet. Oppositionen anser att demokratin då urholkas och menar att politiskt inflytande bör baseras på principen en man - en röst, inte på grupptillhörighet.

Den andra stora frågan är den om självstyre för provinserna, där den ekonomiskt starka Sta Cruz-provinsen med sina bundsförvanter Tarija, Beni och Pando, ställer ultimatum för att få igenom sina krav, bland annat vad gäller jord- och energireformer (Några veckor innan jul lyckades Evo och hans parti MAS på någon märkligt sätt få igenom en ny jordreform, men det saknas framförallt resurser till jordreforminstitutet INRA för att den ska bli verksam).

I november ledde detta till hungerstrejker bland oppositionen i utbrytarprovinserna (en del av dessa politiker var nog ändå i och för sig i behov av att banta), till att de bojkottade arbetet med den nya konstitutionen i Assamblea Constituyente (som bara har ett år på sig att skriva en ny konstitution, men nu inte har några möjligheter att klara detta) och till våldsamma demonstrationer och motdemonstrationer.

Prefekterna i utbrytarprovinserna har genom folkomröstning beslutat att införa autonomi och detta har lett till att det nu jagas som villebråd (de hemsöks, deras hus bränns ned och flygplatser blockeras för att de ska kunna lynchas enligt uppgifter från igår kväll)

Och mitt i allt detta är Evo i Nicaragua för att fjäska för sin allierade Hugo Chávez från Venezuela vilket inte direkt hjälper till att ena landet. Enligt uppgifter dog tre personer och många fler skadades svårt i gårdagens demonstrationer i Cochabamba.

Ja det är spännande att se vad som händer, jag återkommer med fler rapporter.

Tillbaka i vardagen

Som ni kan se på hemsidan (www.geocities.com/fjonk1) så har vi haft en skön julsemester även i år. Vi kom hem i söndags kväll och börjar nu komma in i vardagen som rullar på som innan.
Det är såklart både skönt att vara hemma igen (ni vet: borta bra men hemma bäst) och lite tråkigt att ta tag i alla "måsten" som man förträngt helt under drygt två lugna veckor då vi inte ens hade koll på vad klockan var (mer om denna anekdot på hemsidan)
Här i Bolivia är det dock inte så lugnt så man kan luras att tro, men mer om oroligheterna som fyller nyhetssändningarna i nästa inlägg.

N'dai'mais, Ilo och Schacklacks.

På julafton var vi på väg till midnattsmässan i Ilo, då Fjonken kom på att vi glömt N'dai'mais (en av hans låtsasbebisar) på stranden tidigare på dagen.
Han var helt förstörd trots att vi sa att vi visst inte hade glömt honom utan att han låg på hotellet och sov med sina syskon Ilo och Schacklacks. Vi lovade därför att vi skulle gå tillbaka till stranden och leta, men vi behövde inte gå mer än ett par kvarter förrän Fjonken sov och vi kunde fortsätta till kyrkan.
Dagen därpå var allt glömt och de tre låtsasbebisarna åt frukost med oss på hotellterassen.