Etiopien, den här gången hela familjen

Jag sitter nu i Jijiga, i östra Etiopien och väntar på flyget tillbaka till Addis som redan är fyra timmar försenat. Det är lite tråkigt med all denna väntan för varje gång jag rest hit (och det är säkert fem-sex gånger nu) har planet varit i snitt åtta timmar försenat, fattar inte att de inte låter mig resa med bil. Även om det tar 14 timmar så vet man iaf när man kommer fram och kan planera för det.

Men trots att jag varit i Etiopien för att besöka "mina" flyktingläger ett antal gånger, så var den här resan speciell eftersom Olof och Fjonken följde med de första tio dagarna. Det var ju extra kul eftersom både jag och Olof hade rest med våra jobb en del dessförinnan och inte hunnit träffats så mycket.

Vi landade ganska sent på fredagskvällen och åkte till det hotell nära flygplatsen där jag brukar bo med jobbet. Nästa morgon vaknade vi ganska tidigt av att solen sken in och av att det fanns byggarbetare på våningen under som var i full gång. Så efter en god frukost, tog vi en taxi upp till de äldsta delarna av stan som ligger högst uppe på en kulle. Därifrån gick vi sen nedför, genom hela stan och stannade bara ibland för att dricka en läsk eller titta på nån utställning. Jag var riktigt imponerad av vår lille Fjonk som verkligen blivit stor. Han gnällde inte en enda gång under dagen trots att vi inte kom tillbaka till hotellet förrän på sena eftermiddagen och han då verkligen korsat hela stan som inte alls är så liten.
Vi hämtade våra väskor och tog sen taxi upp till andra sidan stan igen, nu för att checka in på Taitu Hotel, det äldsta hotellet i hela Etiopien som knappt ändrats ett dugg sedan det byggdes i slutet av 1800-talet vilket ju var charmigt på sitt sätt.
Söndagen blev en museitittardag då vi hann med tre olika museum, varav nationalmuseét med Lucy, var en av höjdpunkterna. Fjonk blev så till sig att vi sen fick ägna hela lunchen åt att läsa hela Etiopiens historia och om alla kungar. Sen var det barnkalas på eftermiddagen så han fick lite lek också.
På måndagsmorgonen åkte vi ned till Langanosjön där Svenska Kyrkan ordnat ett seminarium för alla sin utsända personal i östra och västra Afrika. Även familjer var välkomna och de hade tom ordnat med barnvakter till barnen.
Vi kom tillbaka till Addis på fredagen och var då på en restaurang med traditionella danser och alla barnen somnade i högar under borden. På lördagsmorgonen reste vi sen vidare med flyg till Lalibela, känd för sina gamla kyrkor uthuggna ur berget i ett stycke.
Det var verkligen helt fantastiskt, även om min kamera gav upp. Jag har visserligen aldrig varit med om så mycket flugor och Fjonk fick lite panik innan han fick sig en flugviftare, men byn var mysig och det var framförallt skönt att se lite lite av landsbygdsetiopien.

Vi reser så mycket

Olof och Sofia reser mycket just nu. Knappt hinner den ena hem förrän nästa ska iväg. IBland verkar det som om det inte kommer att gå, men hitintills har det alltid löst sig till slut så att Adrian aldrig behövt vara ensam hemma eller fått sova över hos nån kompis.

Igår var det musikcafé på Adrians skola. Jag hade precis kommit hem från Dadaab och skulle väl egentligen packa då vi alla reser till Etiopien direkt efter jobbet ikväll.
Jag trodde väl att det skulle vara uppträdanden av barnen, men det visade sig vara mest allsång. Trötta föräldrar som kom direkt från jobbet där de suttit med budgetar och strategidiskussioner fick en möjlighet att släppa loss rejält och ge utlopp för all spänning och frustration. Ungarna tittade storögt på sina föräldrar och fattade ingenting framförallt under de studentikosa sångerna.

Värmebölja och regn

Plötsligt blev det sommar och i en dryg vecka nu har det varit varmt, jättevarmt för att vara Nairobi och den här tiden på året, vi sparkar av oss täcket på natten, går barfota inne och till och med jag, Sofia, går till jobbet utan jacka. Men det är en konstig kvav sorts värme, inte så varmt att man svettas, säkert inte ens över 25 grader, men kvavt. Men så har det börjat regna också så det är väl därför, korta regnperioden är på väg. De senaste dagarna har det vräkt ned en stund på kvällen och vi har nu också fått något mer vatten och el. Egentligen ska vi har elavbrott 6-18 tre dagar i veckan och vi brukar få vatten ett par timmar tidigt på söndagsmorgonen, men nu har vi haft vatten tre gånger senaste veckan och elen har kommit och gått även de dagar som ska vara strömlösa. Vi får väl se hur det håller i sig när vattennivåerna går upp.