Så här efter två år i landet, har jag börjat få en ganska bra bild av hur folket här funkar. För visst är det så, att varje land har sin egen karaktär.
För mig är det framförallt två saker som sticker ut när man ser hur wananchi (genomsnitts-kenyanen) beter sig i Kenya: de älskar allt som är gratis och de kan aldrig vänta på sin tur.
I affären ser man hur folk plockar på sig allt som heter köp två – få en gratis, oavsett om de behöver det eller inte. Ofta kan man istället köpa ett större paket med samma sak till ett lägre kilopris men det spelar ingen roll för kenyanen för man har fått nåt gratis. (Lika lite som det spelade någon roll för bolivianen att sex burkar öl kostade mindre än ett sexpack för de såg ju att i sexpacket fick man en praktisk plastpryl att bära hem ölen i). Det satt långt inne att dela ut gratis mobiltelefoner när man startade abonnemang för det fanns en risk att folk skulle storma mobiltelefonaffärerna, men nu har Orange börjat och vi är alla spända på hur det går. Också telefonnummer man kan ringa gratis för att få upplysningar är ständigt upptagna bara för att folk ringer dem konstant oavsett ärende bara för att det är gratis.
En besökare i Kenya slås av hur många vakter det finns överallt och tror att det är bara för att det är så farligt och så hög rånrisk, men egentligen är vakternas jobb att hjälpa folk att ställa sig i kö. I större kontorsbyggnader måste man ha en vakt vid varje hiss för annars springer alla in i hissen utan att låta de som ska av komma ut.
I trafiken är bristen på köande uppenbar. Om det bara rör sig lite för sakta så ser du snart i backspegeln ett helt koppel bilar komma körandes i motsatta filen. Såklart tar det snart stopp då det finns bilar i den filen som vill fram åt andra hållet och istället för att röra sig lite sakta blir det helt stopp i båda riktningar för såklart är det ingen som vill flytta sig.
tisdag, juni 01, 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)