Karneval

Så har det varit karnevalstider. I fredags kom barnen utklädda till Fjonkens dagis och sen hade de vattenkrig mellan regnskurarna. Överallt såldes det förutom clownkostymer, även vattenpistoler, vattenballonger och sprayburkar med skum.
På lördagsmorgonen åkte vi till Oruru för att se det stora karnevalståget. Från klockan åtta på morgonen och nästan ett dygn framåt skulle närmare femtio grupper dansa fram längs Orurus gator, medan publiken, som blev allt fullare, bombarderade dem och alla andra i närheten, med vatten och skum.
Det var spännande och kul att se, men ganska lagom efter ett par timmar. På kvällen körde vi vidare 3,5 timme ned för högplatån till Cochabamba (Cbba). Till och med sent på kvällen kändes det att man kommit till "låglandet" (ca 2500 möh) för kvällen var varm och skön.
Tillbringade söndagen med att strosa runt i den underbart vackra, härliga staden, samt åkte upp med linbanan till den stora Jesusstatyn, innan det blev dags att köra Olof till flygplatsen. Han skulle åka till Paraguay för jobbet och genom att ta planet från Cbba istället för La Paz, slapp han gå upp klockan fyra på morgonen på grund av de dåliga förbindelserna.
Jag (Sofia) och Fjonken njöt av värmen, den koloniala slitna charmen och det faktum att det inte fanns en enda backe i ytterligare någon dag, innan vi på tisdagmorgonen åkte hemåt. Då hade vi dessutom hunnit tröttna på vattenkriget, som i Cbba lär vara värst i landet, kanske på grund av att de annars lider brist på vatten.
Med i bilen tillbaka till La Paz, fanns Elin (min fd elev på kursen till Filippinerna) och Marit från Färnebos praktikantkurs. Det var skönt att ha sällskap för plötsligt slutade kopplingen att fungera och vi kom inte längre.
Tur i oturen var det att vi blev stående precis vid en vägtull där det fanns telefon (mobilen funkar bara inne i städerna) en liten affär och poliser som hjälpte oss med de papper vi behövde till försäkringsbolaget.
Vi blev sittande från kl 3 på eftermiddagen till 10 på kvällen, då bärgningsbilen äntligen kom (Elin och Marit fick lift vid sex för att i bärgningsbilen fick bara en passagerare plats). Vid 8 slutade batteriet att funka och därmed våra varningsljus så polisen satte ut koner och flaggor. I affären vi ringde och köpte läsk och godis i, var de trevliga, sprang och hämtade mig varje gång någon ringde.
Idag är vi lika trötta och sega som alla bolivianer (en fyra dagar lång suparhelg) för vi kom hem först vid ettiden på natten, men det är skönt att veckan inte är så lång innan det är helg igen.
Fjonk sov till 10 imorse, men var ändå trött när han vaknade. Han är alldeles prickig av myggbett (ca 30 st i ansiktet samt många på händerna) och ena ögat är helt igensvullet efter sista natten då vi bodde ute i skogen på ett hippiekollektiv. Men han har fått medicin för klådan och den tar nog ned svullnaden också.