Olof och Adrian är fortfarande i Thailand, men kommer hem imorgon. Jag har tillbringat dagen med att gå runt på stan och att fixa lite hemma. Har inte haft så många lediga dagar sen jag flyttade hit, så det är skönt att få "landa".
En sak jag sett är hur män är närvarande som pappor. Kanske är det så att jag bott för länge i Afrika, men jag studsar till när jag ser att det är pappan som tröstar den lilla pojken som ramlade på trotoaren och slog sig, medan barnets mamma väntar ett par meter framför, att en pappa är ute på stan själv med en liten bebis i famnen. Inte så att inte barnens mammor är lika närvarande, men det är just det där att det är så självklart att båda föräldrarna tar hand om sina barn.
Och det är inte bara som pappor, män i Kenya kunde inte utan problem gå in i köket, för det var kvinnans territorium. Jag drev med en kollega en gång och han gick så långt som till att säga att han inte ens skulle sätta på vattenkokaren till en kopp te åt sin fru om hon låg sjuk och ingen annan var hemma. Det är såklart en extrem, men att mina manliga kolleger här, lika självklart som de kvinnliga kollegorna, diskar upp efter sig i lunchrummet tycker jag känns bra.
På morgonen när jag går till jobbet, ser jag alla dessa lunchlådor som alla har med sig - antingen de tre-fyra runda lådor i rostfritt stål med en hållare omkring eller de fyrkantiga små mjuka kylväskorna med plastburkar i. I varje liten låda ligger en rätt och i den största ligger riset och detta äts till lunch utan att värmas upp. Jag har frågat kollegorna vem som lagar maten till dem och det är nästan aldrig dem själva eftersom matlagning nästan är ett heltidsjobb, utan ofta en hemmaarbetande mamma eller syster som lagar till en stor familj varje dag, i såna mängder att det räcker både till kvällsmat och lunchlåda åt alla.
Och, liksom i många kulturer där matlagning tas på allvar, äter man ofta ute på någon av de tusentals små matserveringar (med lekstugesmå plaststolar och bord) som kantar trottoarerna, och de som inte har någon att laga mat till sig, köper med sig mat som take-away. En del abonnerar också på mat så att de varje morgon får med sig en välfylld matlåda på väg till jobbet.
En annan sak jag funderat på när det gäller manligt och kvinnligt är klädkod. Traditionellt så har kvinnor (lite olika i olika folkgrupper) på sig nån slags figursydd blus och en sarong/lungi som viks på ett speciellt sätt så att den ser ut som en lång tajt kjol, men som har ett veck så att man ändå kan ta långa kliv. Män har en liknande skjorta och en sarong/lungi som viks på ett lite lösare sätt. Men den stora skillnaden, som gör att man på långt håll ser att det är man- eller kvinnoplagg är färgerna och mönstren. Manskläder är ofta randiga eller rutiga, om de inte bara är enfärgade och de har inget upp och ned, eller ut och in. Kvinnokläder har mer färger och blommönster, samt ofta ett svart bälte i midjan. I ett modernt samhälle, där byxor kommer in i bilden, ses de inte som ett manligt plagg, utan det har mer med mönster, skärning och färger att göra, vilket jag tycker är ganska häftigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar